Jag träffade vid något tillfällen en kvinna som kom från Skultuna varvid jag entusiastiskt utbrast "ah, manschettknappar". Hon snörpte i sin tur på munnen och sa "vi har metallproduktion också" vilket man väl möjligen kan tolka som att metallen användes till andra och viktigare saker än att pryda franska manschetter. Skultuna messingsbruk (som det hette) grundades 1607 och började redan tidigt leverera exklusive produkter till hovet. Den mest omedelbara anledningen till att man grundlade bruket var dock för att Sverige skulle få en inhemsk mässingsproduktion och inte skuldsätta sig på dyrbar export mest hela tiden.
Så värst "exklusiva" kan man heller inte påstå att Skultunas manschettknappar är även om de för all del är rätt dekorativa. I varje fall så ligger ett par på runt femhundringen vilket är ett överkomligt pris för något som lär hålla ditt liv ut (såvida du inte skulle slarva bort dem små rackarna). För egen del äger jag fler par men är väl mest nöjd med nedanstående som i färgerna blått och guld återger huset Medicis vapen.
Om jag nu får komma med en personlig reflektion så är det säkert många som kan tycka att ett motiv med ett (visserligen utdött) furstehus vapen är mer än lovlig brackigt eller uppkomlingsaktigt. Just för att det är huset Medicis vapen bär jag dock mina knappar med största stolhet. Huset Medici, som med endast korta avbrott styrde Florens i 300 år (1434 - 1743) var nämligen uppkomlingar av guds nåde. Som namnet röjer var de från början med all säkerhet apotekare och deras vapen är troligen inget annat än piller. På så vis är det helt logiskt att en vanlig man såsom undertecknad, med rötter i det grumliga ingenmanslandet mellan övre arbetarklass och lägre medelklass, bär ett sigill som symboliser uppkomlingarnas uppkomlingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar